Grafk köpt hos

 

 

                                                            

          

 

 

                                                       

                                                VÄLKOMMEN!

                                  Här kan du läsa en saga om:

                  När fröken kom bort  

                                              Gun Wahlberg 2006       

Det var en gång en liten trollflicka som hette Trulsa.

Hon bodde i Storskogen med sin mamma, pappa och tre äldre syskon .

På mornarna gick Trulsas syskon till skolan och pappan brukade gå långt, långt bort och leta mat.

Hela dagarna var Trulsa ensam hemma med sin mamma, för

det fanns ingen förskola (dagis) för trollbarn i Storskogen.

Och det fanns inte heller några trollungar i närheten som hon kunde leka med.

Hon brukade gå ut i skogen och leka med djurens barn, men det var ju inte lika roligt som att leka med kompisar, för djuren kunde ju inte prata.

 

En gång i höstas sa Trulsa 

” Trollmor får jag gå ut i skogen och leker med ekorrungarna.?”

Trollmor svarade:

”Javisst får du det lilla vän, men tänk på att inte gå för långt bort, för nu är människorna alldeles galna och springer runt och letar bär och svamp i skogen. Och du vet väl hur farliga människorna kan vara.

Och de hatar troll, och särskilt trollungar.”

 

Ja det visste lilla Trulsa, för Trollmor hade nog tusen gånger berättat hur elaka och farliga människorna är mot troll.

Och hur elaka och dumma de ser ut, dom har rakt gult hår och det låter hemskt när de pratar.

Man måste hålla för öronen för att inte få ont i dem, så illa låter det.

Och vilken äcklig mat som de äter då!

Så nog skulle lilla Trulsa akta sig för människorna.

 

Hon gick den lilla stigen för att hälsa på ekorrungarna.

 

Långt bort på andra sidan av Storskogen låg förskolan Barndomslandet.

Det var en förskola för människobarn.

På avdelningen Trollskogen, var det 20 barn och fröknarna hette, Mia, Elin, Linnea och Lisen.

Lisen brukade kalla barnen för: ”mina gulliga trollungar”

 

En onsdag i höstas packade fröknarna och barnen som vanligt sina ryggsäckar, för att gå till skogen.

Fröken Elin sa:

”Glöm inte att packa ner era tygpåsar, för vi ska leta efter olika saker idag, och kom ihåg vattenflaskorna.”

Barnen fick var sitt stort rött äpple som de också packade ner.

 

Så gick de till skogen.

Fröken Linnea gick först och sen gick alla två och två på ett led efter.

Det var lång väg att gå till deras samlingsplats som var den stora, stora ”mammagran”

 

När de kom fram tog de av sina ryggsäckar, satte sig som vanligt på sina sittunderlag i en ring, och drack lite ur sina vattenflaskor.

Fröken Mia berättade att idag skulle de plocka kottar och pinnar

”Så ta nu upp er tygpåsar ur ryggsäckarna och börja leta” sa hon. 

 

Fröken Lisen stoppade en plastpåse i fickan, för hon hoppades att hitta några kantareller.

Lisen älskar stekta kantareller på en hårdbröd smörgås.

 

Hon gick längre och längre in i skogen.

Så såg hon att det lyste gult längre bort i en skogsglänta, hon skyndade sig dit.

Och mycket riktigt där växte några stora fina kantareller.

Hon plockade dem och så såg hon några till lite längre bort, och sprang dit, och där borta såg hon ännu fler och ännu fler.

Hon blev så ivrig att hon gick längre och längre bort från de andra.

 

Plötsligt hörde hon hur det prasslade i en buske bakom sig.

Hon vände sig om och upptäckte att hon…… inte visste var hon var.

Hon började ropa efter barnen.

Mina gulliga trollungar, var är ni! ”

 

Trulsa hon hade gått till ekorrungarna men de satt högt uppe i boet och sov.

 

Plötsligt hörde hon något som prasslade bakom en buske.

Hon kikade fram och såg en MÄNNISKA!!!.

 

”Men hon ser inte otäck eller farlig ut, jag tycker att hon ser söt ut” tänkte Trulsa där hon stod i busken

”Och hon har ju inte långt gult hår, hennes hår ser nästan ut som mitt, lockigt och trassligt och med en vacker brun färg”

 

Och plötsligt började människan ropa,

Mina gulliga trollungar, var är ni! ”

 

Trulsa tänkte hålla för öronen.

”Va? …… Människans röst är ju vacker! ”

”Men” , sa Trulsa för sig själv ”människan ropar ju på mig, jag är ju en trollunge!”

 

Trulsa blev inte rädd, utan mycket nyfiken.

 

Så hörde hon hur människan ropade igen:

”Mina gulliga trollungar, jag har gått vilse, ni måste hjälpa mig !”

 

Men det var ingen som svarade, för Lisen var alldeles för långt bort för att barnen skulle höra henne.

 

Lisen började se lite ledsen och orolig ut.

Då kröp Trulsa fram ur busken, och sa ”jag kan hjälpa dig för jag hittar överallt i skogen”

 

Under tiden hade fröknarna Elin och Linnea samlat ihop barnen.

De satt i en ring och åt äpple, när Lisen kom gående med en liten trollunge i handen.

 

Under promenaden till barnen hade Trulsa berättat för fröken Lisen att hon inte hade några kompisar att leka med.

”Jag lovar att du kommer att få många barn att leka med” sa Lisen

  

När de kom fram till barngruppen blev Trulsa lite blyg, så hon fick sitta i fröken Lisens knä.

Och ni kan tänka er vad barnen tittade på trollungen.

Fröken Lisen berättade för barnen att trollungen hette Trulsa, för hon vågade inte prata själv.

 

Fröken Linnea bjöd Trulsa på ett rött äpple.

Först vågade inte Trulsa smaka, men när hon såg att alla barnen åt, då tog hon en liten tugga.

Och aldrig hade hon ätit något så gott  !!

 

Trulsa berättade för Lisen vad trollmamman hade sagt om människorna.

”Nu kommer nog Trollmor att bli arg på mig” sa Trulsa.

 

”Du ska berätta att du har träffat oss, och att din mamma kan få träffa oss nästa onsdag då vi kommer till skogen” sa fröken Lisen ” Och berätta att vi är inte alls farliga”

 

Trulsa och barnen lekte en liten stund innan det var dags för

Trulsa att ge sig hem till sin mamma och för barnen att gå tillbaka till sin förskola.

 

”Nu får ni alla ge Trulsa en kompiskram ” sa fröken Mia innan de gick.

 

Då sa fröken Elin ”Jag vill också ge Trulsa en kram”

”Det vill jag med”  ropade fröknarna Lisen, Mia och Linnea

 

När Trulsa promenerade hem tänkte hon:

” Jag har aldrig fått någon kompiskram förut och idag fick jag jätte många! 

Åh !  Vad jag längtar till nästa onsdag, för då ska jag leka med mina nya kompisar igen.”

 

Trulsa sjöng en sång som hon hittade på.

 

           TRULSAS SÅNG

           Melodi: Imse vimse spindel….

 

                  Jag heter Trulsa

              å´ ja´ e´ ett troll.

              Jag bor i skogen

              å´ de´ e´ så kul

              Alla mina vänner

              kommer snart till mej

              å´ då ska vi leka,

              springa  å´ ha kul.

 

Fick Trulsa leka med barnen igen?

Och tror ni att Trollmor vågade träffa människorna?

 

 

 

 

 

            Tillbaka