Välkommen!

                    här kan du läsa om när:

      BATMAN HJÄLPTE TILL

                                                    Gun Wahlberg  dec. -95

Det var en gång en förskola som hette Skogsgläntans Förskola.

Namnet hade förskolan fått för att den låg i närheten av en stor skog

På förskolan fanns det 20 barn och deras fröknar hette Lisa, Eva och Marianne.

Varje dag lekte barnen i den stora skogen.

De hade lärt sig att vara rädda om naturen, därför tyckte djuren om att de lekte där. Dom var inte rädda, och ibland kom de fram och visade sina ungar och då fick barnen klappa dem.

Barnen brukade lägga ut mat åt djuren på vintern, då de själva hade svårt att hitta mat.

Mitt i skogen som var ganska långt bort från förskolan, fanns en stor mörk grotta, fröknarna hade sagt åt barnen att de inte fick gå dit för det bodde en elak häxa där.

En dag på hösten, då det var ganska kallt ute, lekte barnen som vanligt i skogen. Fröken Lisa hade gått in för att koka choklad som de skulle ha till mellanmålet. Barnen, Marianne och Eva lekte kurragömma. De gömde sig bakom träd och buskar och hade jätte kul.

Plötsligt såg Johan och Olle en liten hare som skuttade omkring och gnällde.

     -Jag tror att han behöver hjälp på något vis, sa Johan

     -Vi följer efter honom! sa Olle

Harungen skuttade före in i skogen och pojkarna sprang efter.

Åh tänk! Att de glömde totalt bort vad fröknarna hade sagt om att de inte fick gå så långt in i skogen. De följde efter den lilla harungen som skuttade allt djupare in i skogen.

Efter en liten stund kom de fram till den stora grottan.

De hade glömt bort att det bodde en elak häxa där. Förresten så såg det bara ut som ett vanligt stort berg.

Där utanför, hade harungens mamma fastnat i en gren, hon satt fast med ena tassen.

Pojkarna sprang fram för att hjälpa henne.

     -Men vad är det här? Det är ju en snörfälla som hon har fastnat i, sa Johan.

Just då hördes ett förfärligt skratt bakom dem!

Ha; ha, ha ha ha

Den elaka häxan kom flaxande. Hon hade svarta kläder, en lång röd näsa och öron som släpade i marken när hon kom flaxande.

Det blev alldeles tyst i skogen, till och med träden slutade att susa.

     -Ha, ha, ho, ho !!!! nu var jag listig, skrattade hon.

Jag har funderat på huuur, jag skulle lura några barn till mig? Allihop var de ju så lydiga, och ville inte gå ifrån sina fröknar. Men de kunde inte låta bli att hjälpa djuren!  Ha, ha, ha!!

Häxan öppnade dörren till grottan, den knarrade, knaaak, knarrr!!!!   Så föste hon in både pojkarna och de två hararna.

Fy, vad kallt det var i grottan-

 -Ho..ho..ho..!  Nu har jag två små barn, men jag vill nog ha några till, innan jag förtrollar dem. Min näsa växer nämligen varje gång som jag trollar, så det är bäst att ha många barn på en gång. Hararna här är två små gullungar som jag har förtrollat.

Häxan öppnade dörren, knaaak…!!!  och flaxade ut.  Men hon låste den noga efter sig.

Barnen satte sig tätt ihop och grät. Hararna hoppade upp i deras knän och värmde de.

Ingen på förskolan märkte att Johan och Olle hade sprungit iväg, för det hade börjat att blåsa och snöa alldeles förfärligt.

Fröken Lisa tittade ut och ropade att chokladen var klar. Barnen sprang in. Marianne fick borsta bort all snö som de hade på sig och Eva hängde in de blöta kläderna i torkskåpet. Marianne tittade ut igen och ropade på Johan och Olle, men ingen svarade. Hon blåste i sin visselpipa, men fortfarande hördes inget svar.

Det började att bli mörkt ute och blåsten tilltog. Det snöade så mycket att man bara kunde se en liten bit framför sig.

     Vad skulle de göra ????

-Vi måste ringa till polisen sa Lisa. Hon lyfte telefonluren, det hördes ingen ton, det var alldeles tyst i luren. Telefonledningen hade blåst sönder. Och ingen av dem hade sin mobiltelefon med sig.

Ute snöade det mer och mer. Till slut gick det inte att öppna ytterdörren.

Vad skulle de göra ??

Var är pojkarna ??

En av pojkarna öppnade ett fönster och skrek:  BAAATMAAN !!!!!

-Stäng genast fönstret !!!  Inte finns det någon Batman sa Marianne.  Men alla barnen började att ropa: BAAATMAAN !!!!!

 Plötsligt såg de en svart figur komma flaxande utanför.

 -Det är Batman ropade barnen!!!!

Men det var den elaka häxan som hade överraskats av snöovädret. Nu sökte hon skydd.

De hann inte stänga fönstret, utan häxan flög in. Hon var snorig och mycket frusen.

Barnen och fröknarna ville köra ut häxan igen. Men hon grät, och lovade att hjälpa till att leta efter pojkarna. Bara hon fick värma sig och stanna kvar tills det hade slutat att snöa.

Hon lade huvét på sned, såg så snäll ut och bönade och bad så vackert: -Snälla rara!! sa hon.

Det var ju häxan som hade lurat bort Johan och Olle, det höll hon tyst om, den elakingen.

Fröknarna trodde att den gråtande häxan talade sanning, men för säkerhets skull, låste de in henne i dockvrån.

Två pojkar stod utanför dörren och tjuvlyssnade på häxan. De hörde

att hon pratade för sig själv.

-Ho..ho..ho..ha..ha, nu lurade jag dem allt, ha,ha, ,hi,hi.

När det har slutat att snöa, fångar jag två barn till och flyger hem ha,ha,ha.

Pojkarna sprang och berättade för alla barn vad de hade hört.

Då öppnade de fönstret och alla barn skrek så högt som de bara kunde. BAAATMAANN!!!!

Då kom han flygande in genom fönstret!!!!

Barnen och fröknarna berättade om allt som hade hänt.

     -Snälla!, hjälp oss, bad de.

Batman gick ensam in till häxan. Han ruskade om henne, och fick henne att erkänna.

Sen tog han den sprattlande häxan under armen, flög ut och kastade henne så högt upp i luften, att hon flög ända upp till månen. Och där är hon fortfarande kvar.

Batman flög sedan och hämtade Johan och Olle i häxans grotta.

De två hararna hade återigen blivit förvandlade till två små flickor. Batman flög hem dem till deras mammor, och de blev överlyckliga att återse sina försvunna flickor igen, och det kan man ju förstå.

Sen flög Batman och hämtade en stor sten, som han lade framför ingången till grottan. Nu är det bara små möss och fåglar som kan ta sig in där.

Barnen och fröknarna hann inte tacka Batman för hjälpen. Han försvann bara. Men de öppnade fönstret och skrek allihop:

-TACK BATMAN!!

De såg att det hade slutat att snöa, och högt upp på himlen syntes en liten svart figur som blinkade med en ficklampa. Det måste ha varit Batman.

Plötsligt hördes ett högt ljud. Det var plogbilen som kom körande, och efter den kom en lång, lång rad med föräldrar i sina bilar.

De kunde äntligen ta sig fram till förskolan för att hämta sina insnöade barn.            

SNIPP SNAPP SNUT SÅ VAR DEN HÄR SAGAN SLUT !!!!!!

Som vanligt har jag anpassat texten så att jag kan hålla ögonkontakt

med barngruppen då jag läser/Gun

                                                                    Grafik köpt hos 

                  Tillbaka