Välkommen !

             Här finns en saga som handlar om hundvalpen Atlas i skogen

 

HUNDEN ATLAS OCH VARGEN

Gun Wahlberg -09

 

Fröken Lisa hade köpt en liten schäfervalp som hette Atlas.

Han var en gullig men busig liten hund.

Fröken Lisa hade lärt Atlas att gå i koppel, men han tyckte bäst om att springa lös.

Ofta gick de en promenad nära den stora Stor-skogen.

Då brukade Atlas dra i kopplet för han ville att de skulle gå in i Stor-skogen, men det ville inte fröken Lisa för skogen var så stor, så stor, hon var rädd för att de skulle gå vilse i den.

 

En eftermiddag hände det något.....

 

Atlas drog som vanligt mycket i kopplet när de gick förbi Stor-skogen.

Men den här eftermiddagen drog, och drog han så mycket att fröken Lisa tappade taget om kopplet och Atlas sprang rakt in i Stor-skogen.

 

Va, kul, tänkte Atlas nu ska jag äntligen springa in i skogen.  Hurra ! ! !

Och så sprang han så fort han kunde, längre och längre in i skogen.

 

Fröken Lisa ropade och ropade på Atlas men han struntade i att lyssna på henne utan fortsatte bara att springa.

Fröken Lisa hann inte med, och till slut såg hon inte Atlas, utan han var försvunnen.

 

Det långa kopplet släpade efter Atlas när han sprang.

Efter en stund blev han så trött att han fortsatte att gå istället.

 

Först mötte han en igelkott.

Ska vi leka? frågade Atlas och knuffade till lilla Pigge igelkott med nosen.

Pigge ramlade omkull. Han blev så rädd att han rullade ihop sig och fällde ut alla sina taggar, så att han såg ut som en rund boll.

Atlas blev glad ”en boll, va kul” tänkte han.

Han försökte ta ”Pigge bollen” i munnen, men AJ !  han stack sig på taggarna och släppte genast bollen och sprang i väg.

 

Efter en stund mötte han en liten fågelunge som satt på marken.

”Ska vi leka?” frågade Atlas

”Ja, pip, pip, pip,” kvittrade den lilla fågelungen.

Vi kan väl jaga varandra? föreslog Atlas.

”Kan vi väl pip, pip !” svarade fågeln och flög i väg och satte sig på en gren.

”Jag vann! pip, pip” kvittrade han.

 

Atlas tyckte inte att det var roligt, så han fortsatte att gå längre in i skogen.

 

Då mötte han en liten harunge.

”E, du en varg?” frågade harungen.

”Nej jag är en hundvalp” svarade Atlas

”Men, du ser ut som en varg” sa harungen.

”Kanske jag gör, sa Atlas, men jag har aldrig träffat en varg”

 

”Ska vi leka?” frågade harungen”

”okey! ” svarade Atlas.

”Kan du ta mig? ” ropade harungen och började springa.

Atlas sprang efter, men harungen var mycket snabb, till slut kunde Atlas inte se honom. Men han fortsatte att springa åt det håll som han

Sett harungen försvinna.

Oj! Plötsligt fastnade Atlas koppel i en stor buske. Atlas försökte att komma loss, men trasslade bara in sig mer och mer. Till slut kunde han knappt röra sig .

 

Under tiden började det att mörkna ute, fröken Lisa började gråta, hon vågade inte gå in Stor-skogen, och längtade efter sin lilla Atlas, men vad skulle hon göra?

 

Efter en stund torkade hon sina tårar och ringde till sin store bror Nicke.

”Jag kommer och hjälper dig att leta” sa han.

Efter en stund kom Nicke.

”Stå kvar här, så går jag in i skogen” sa han.

 

Atlas som satt fast i busken började också bli rädd och ledsen.

Han försökte att bita loss kopplet men han hade ju bara valp tänder och dom var inte så starka.

 

Han ropade på harungen men han hörde inte det, för han hade sprungit hem till sin mamma.

 

Atlas började gnälla, men det var ingen som hörde honom. 

Han gnällde och gnällde.

Till slut hörde den lilla fågelungen honom, han flög till Atlas.

Men han kunde inte få loss kopplet.

Så kom han på en idé och flög iväg.

 

Han flög genom skogen och letade efter den stora vargen som också bodde i Stor-skogen.

 

Efter en stund hittade fågelungen vargen.

”Kom du måste hjälpa till! ” pep fågeln, och berättade om Atlas som satt fast.

 

”Visst kan jag hjälpa till” sa vargen

Fågeln flög före och vargen travade efter.

 

När de kom fram till Atlas, blev han jätte rädd för den stora vargen.

”Var inte rädd” sa vargen ”jag ska hjälpa dig”

Vargen som hade stora starka tänder bet loss kopplet på två sekunder.

”Nu kan du gå hem igen” sa vargen

”Tack sa Atlas, men jag hittar inte ut ur skogen, till min matte Lisa”

”Jag ska hjälpa dig! Jag kan nosa och lukta var hon är, ” sa vargen

 

”Ja, då kan du få hälsa på min matte” sa Atlas.

”NEJ, det vill jag inte, jag är rädd för människor”, svarade vargen

 

Så visade Vargen Atlas vägen dit Lisa stod och väntade.

 

Vargen väntade i skogen och såg när Atlas sprang till sin matte Lisa.

 

Lisa ropade till sin storebror Nicke, ”Atlas har kommit tillbaka! ”

 

Titta, Atlas koppel är av bitet! Vem har gjort det? Atlas har ju bara valp tänder” sa fröken Lisa.

”Jag såg en varg långt bort i skogen, det kanske var han som gjorde det” sa Nicke

 

Men det var ingen som visste om det var så, och Atlas kan inte berätta

För han kan inte människospråket.

 

Snipp Snapp Slut!

 

 

Tillbaka