|
Vår Från Wikipedia
Vår är inom tempererat klimat en av de fyra årstiderna, som på norra halvklotet enligt årets kalenderindelning brukar omfatta månaderna mars, april och maj och på södra halvklotet brukar våren enligt kalender omfatta månaderna september, oktober och november.
SMHI definierar meteorologiskt vår som när dygnsmedeltemperaturen är stigande och över noll grader i minst sju dagar, förutsatt att dessa infaller efter den 15 februari.
Denna definition gäller dock enbart i Sverige, då årstiderna inte ser likadana ut i andra delar av välden.
Någon internationell meteorologisk definition av vår finns därför heller inte. Enligt kalenderindelningen av året börjar våren i Sverige den 1 mars, oavsett väder.
Ankomsten av vissa flyttfåglar och blommande örter brukar av många anses som tecken på att våren har kommit.
I Sverige är sädesärla ett typiskt exempel på ett sådant vårtecken. Andra vanliga saker som anses som vårtecken är islossning och att snön som fallit under vintern smälter, vilket ibland kan utlösa vårfloder. Pollenallergi, särskilt från björk och andra lövträd kan vara ett besvär för en del människor på våren.
Vårdagjämningen Från Wikipedia
Vårdagjämning 20 mars 2010 klockan 17:32
Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden.
Se tidzoner. År 2010 inträffar vårdagjämningen den 20 mars kl 18.32 i Sverige. Den lokala tiden i Nya Zeeland är då 21 mars kl 05.32.
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden. De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det kurdiska och persiska nyåret, Newroz/Nouruz, på vårdagjämningsdagen.
|
