MAGNETSAGOR som passar till whiteboard tavlor

Jag har gjort många "MAGNETSAGOR" som jag använder då jag ska läsa

för en stor barngrupp.

Barngruppen kan vara i en stor åldersspridning, för de som inte förstår

hela innehållet i texten tittar då på bilderna, och får ändå behållning av

"sagostunden"

Ibland får något barn sätta upp bilderna varefter jag läser texten, efter

en tid kan de äldsta både berätta och sätta upp bilderna själva.

Ibland är det ett barn som behöver lyftas fram i gruppen som får hjälpa

mig, och ibland får två barn samarbeta, en läser (berättar) och den andra

sätter upp bilderna.

Många av barnen blir så inspirerade av detta sätt att läsa sagor, att de

ritar och hittar på egna sagor.

SÅ HÄR TILLVERKAR JAG MAGNETSAGORNA.

Jag brukar köpa 2 ex. (av samma bok) av billiga sagoböcker typ

Kronböcker som har mjuka pärmar. De brukar kosta Ca: 20:- st.

I bokhandeln har jag också hittat många billiga böcker.

Biblioteken brukar också sälja ut böcker som är slitna.

Jag klistrar upp bilderna på ett enfärgat papper och klipper ut och

plastar in dem, samt fäster magneter på baksidan.

Sen skriver jag av texten. och numrerar den till den bild den hör.

Bilderna numrerar jag på baksidan, eftersom jag lägger dem med baksidan

upp, för att barnen ska koncentrera sig på den bild som sitter uppe och på

texten som jag just då läser..

Varje saga förvaras sedan i sin egen gummisnoddsmapp.

        Så här blir resultatet

                                                       Jag har inte kvar bilderna till den här sagan

                                     1                       2                     3

                                    4                       5                     6

                                    7                     8                     9 

          DEN LÅNGÖRADE KANINEN

                                       Text Marie.Paula Armand Ill. Carlos Busquet

                     1    Kaninen Flop är ledsen för att han hade så långa öron.

                          För en kanin är det normalt, men Flops var alltför långa.

                          Han skulle gärna vilja gömma dem, men hur gör man det?

                         - Om jag skulle klippa av dem sa han plötsligt

                    2    Han ropade på sin vän Jocke.

                          - Hör du du, säger han upphetsat. Här har du en sax.

                         Vill du klippa av dom här löjliga öronen på mig!

                        Jocke ska just till att börja klippa av öronen, men vid

                        första klippet hoppar Flop högt.

                       - AJ, SLUTA !! ropar han . Det gör ont.

                  3   Med plåster på örat vandrar Flop sorgsen i skogen.

                       Kom och lek med oss, föreslår de andra kaninerna för att

                       muntra upp honom.

                      De sätter i gång med att leka kurra gömma och Flop som har

                      tröstat sig en aning gömmer sig bakom en buske.

                 4    Han anar inte att hans öron förråder honom. För dom

                       sticker upp över busken!

                       Naturligtvis hittas han genast och börjar gråta.

                     - Det är bara för att jag har så långa öron ropar han olyckligt.

                5    För att trösta honom säger Jocke:

                     - Följ med mig så ska jag visa dig ett stort morotsland.

                     - Toppen! Morötter, jag älskar morötter säger Flop.

                     - Vi måste vara försiktiga, säger Jocke för bonden har ett gevär.

               6    Här är dom nu i morotslandet.

                     Flop kan inte se sig mätt på läckerheterna.

                    Han rycker upp några morötter och tuggar glupskt

                   - Så jättegott

                   Men bonden har fått syn på Flops öron.

                   Han tar sitt gevär och skjuter.

             7    Men han sköt bara i luften för att skrämma bort kaninerna.

                  Flop och Jocke blev jätterädda och sprang därifrån allt vad dom orkade.

                  Dom sprang mot ett dike fullt av gegga.

                  Jocke tog ett stort skutt över det, men Flop missade och

                  ramlade rakt ner i geggan, han sjönk så det var bara öronen

                   som stack upp.

            8    Jocke fortsatte att springa, och när han vände sig om

                  upptäckte han att Flop var borta.

                  Han smög tillbaka, för han var rädd för att möta bonden igen.

                 Så såg han Flops öron sticka upp ur diket.

                 Han tog tag i dem och drog upp Flop.

                 Tacka dina öron Flop. De har räddat livet på dig.

                 Utan dem hade jag aldrig hittat dig.

            9    Sen dess tycker Flop inte längre illa om sina långa öron.

                  Och nu han har lärt sig att fälla ner dem när det behövs.