  Hej igen! Här kommer ännu en saga från Lena Lundin. Tack Lena för att jag får visa den. ÄGGET SOM SPRACK
1 Ett konstigt, mystiskt, ensamt ägg låg mitt i gräset kvar och ingen visste någonting om vems det ägget var.
2 Men hönan sa: Nej har ni sett! Ett hönsägg ligger här, Och jag är höna, som ni vet, Så det är mitt det där.
3 Äh, snack! Sa tuppen. Du har fel, det är för stort för dig. Det är ett tuppägg, säger jag, och är såklart från mig.
4 Nej vet ni vad, sa katten då, Och ryck mig i mitt skägg. Det syns ju tydligt att det är ett vanligt kisseägg.
5 Oj, skällde hunden, har man hört! Ett ägg ifrån en katt! Det hörs då klart och tydligt nu att kattstackarn fått fnatt
6 Men just när hunden sagt det där Sa ägget själv: KRAAACK !! Och här på bilden kan du se att mitt itu det sprack
7 Ur ägget kom ej någon katt, ej höna eller tupp Det var en näpen ankunge som nyfiken dök upp
8 Ankungen sa: Nu är jag här, och klev ur skalet ut. Vem hämtar frukosten åt mig min mat har tagit slut ?
9 Jo, jag, sa både katt och tupp och hönan likaså Jag håller vakt, sa hunden tryggt, så kan ni andra gå.
10 Då vände katten kvickt sig om och lyfte högt sin svans. Kom tupp och höna, låt oss gå och leta någonstans.
11 De hittade små smulor bröd som ankor tycker om, Och här på bilden kan du se hur de med maten kom.
12 Så gav de ankan smulorna som de på marken fann, Och ankungen blev stor och stark och frisk och tjock och grann
Från Lena Lundin
1 2
3 4
5 6
7 8
9 10
11 12
|
