|
Livskunskap
I många skolor har man ämnet livskunskap på schemat för att motverka mobbning Vad är då livskunskap? Jag tycker att det handlar läran om: Självkännedom, Empati, Social kompetens. Får barnet kunskap inom de tre områdena motverkar det mobbning
Barnets livskunskap börjar utvecklas redan när de är riktigt små.
Hela verksamheten i förskolan, i alla rutin situationer såsom måltider, påklädning för att gå ut osv., och i alla planerade aktiviteter arbetar vi pedagoger aktivt för att öka barnens Självkännedom, Empati, Social kompetens
Små barn lever Här och Nu, därför är det så viktigt att vi inte har för stora barngrupper, eller brist på personal det är så viktigt att ta vara på varje ögonblick, varje situation som uppstår för att utveckla barnens livskunskap.
Självkännedom
Ju mer du förstår dig själv, vad du styrs av, tankar, känslor, automatiska reaktioner och beteenden desto lättare blir det att hantera det som kommer i din väg. Det blir också lättare att veta vad du vill och kunna ta beslut från ditt inre. En större möjlighet att styra ditt liv i den riktning du själv önskar.
Självkänsla och självförtroende
Självkänsla - att känna sig värdefull
Självkänsla blandas ofta ihop med självförtroende. Självkänsla bottnar framförallt i en känsla av att känna sig värdefull. Självkänsla är vår kunskap om och upplevelse av vilka vi själva är.
Självkänsla handlar om hur väl vi känner oss själva och hur vi förhåller oss till det vi vet. Självkänsla kan bildligt beskrivas som ett slags inre centrum eller kärna. Det innebär att "vara nöjd med sig själv". Självkänslan bygger vi upp tidigt. Det lilla barnet som blir väl mottaget och villkorslöst älskat uppfattar sig själv som värdefull.
Men ingen förälder är perfekt, därför har vi alla störningar i personligheten i olika grad. Och alla får vi till och från kämpa med självkänslan. Vi ställer oss frågan om vi duger som vi är, är vi värda att älskas, får vi vara med? En alltför dålig självkänsla leder till att man underkänner sig själv, underkänner sina känslor och behov
Det är i barn och ungdomen som personligheten och identiteten formas. Barnet växer, blir självständigt och skall lära känna sig själv. Det speglar sig i andra barn och ungdomar och försöker hitta sitt rätta jag.
Det handlar inte bara om att bli bekräftad att jag gör något i förskolan och skolan som jag är bra på (att få ökat självförtroende) utan självkänslan växer också i mötet med en annan människa. Någon som tycker om en förbehållslöst och ser vem man är.
Det räcker således inte bara med att känna att jag är bra på något, utan det handlar också om hur jag blir sedd, hur jag blir lyssnad till, respekterad och förstådd när jag uttrycker mina tankar och känslor. Det gäller från det att barnets föds där självkänslan växer i samspelet med föräldrarna och vidare i förskolan och skolan där samspelet med andra barn och vuxna också påverkar självkänslan.
Till en god självkänsla hör också att våga erkänna sin oro, sin litenhet, okunnighet och rädsla. Det handlar i grunden om att ha tillit till sin egen förmåga.
Man kan ha självförtroende, men en bräcklig självkänsla. Då blåser man lätt upp sig själv och har svårt att låta andra komma fram och vara duktiga.
Mobbning bottnar bland annat i dålig självkänsla, både hos den som mobbar och den som blir mobbad. Mobbaren kan verka som han eller hon har bra självförtroende, men det är mera ett sätt att dölja en bräcklig självkänsla.
Den låga självkänslan känns som en konstant förnimmelse av osäkerhet, självkritik och skuldkänsla. Självkänsla antingen den är hög eller låg, så påverkar den vår livskvalitet. Den är vår psykiska grund och den kan utvecklas både kvantitativt och kvalitativt hela livet.
Vår självkänsla behöver näring och växer huvudsakligen av två näringsämnen: När minst en av de viktiga personerna i vårt liv "ser" och erkänner oss som vi är, och när vi upplever att vi är värdefulla för andra människor precis som vi är.
Då trivs vi med oss själva och tillsammans med andra.
Självförtroende - det du kan.
Självförtroende handlar om det vi kan. Det vi är bra och duktiga eller dåliga och odugliga på - det vi kan prestera. Självförtroende är en mer utanpåliggande, inlärd kvalitet, En dålig självkänsla kan ofta döljas med ett gott självförtroende.
Om man inte lärt sig vara värd att älskas, måste man ju lita till sig själv enbart. Och då blir man "stark" och duktig för att inte hamna i utsatthet.
Självförtroendet kommer efterhand när vi upptäcker att vi klarar av uppgifter.
Ett gott självförtroende innebär att man har god kännedom om vad man klarar och inte klarar. Och man vågarpröva sånt man aldrig gjort förut. Man litar på sin kompetens. Dåligt självförtroende innebär att man inte tror sig om att klara av någonting. Man vågar inte pröva, vågar inte erbjuda sig, vågar inte synas.
Självkänsla och självförtroende är av helt olika natur men på ett sätt finns ett samband:
Om man har bra självkänsla är självförtroendet sällan något problem (,men inte i det motsatta). Det innebär att kunna göra en massa saker som är både skrämmande och svåra. Om du inte hittar något där du kan uttrycka dig, då bli det svårare att växa. Barnet oberoende ålder behöver de vuxnas stöd och seende."
Det är inte fel att föräldrar och andra vuxna arbetar med barns och ungdomars självförtroende, även om de också har låg självkänsla. Bara man vet vad man gör och inte inbillar sig själv eller andra att människor får det bättre med sig själva för att de blir duktigare.
Empati
Empati betecknar förmågan att ha medvetande om andra personers känslor och att handla i enlighet med detta.
Tvillingstudier tyder på att empatiförmåga till hälften beror på ärftliga faktorer och resten på miljö- och inlärningsfaktorer
Barn föds med en förmåga till empati som utvecklas undergoda omständigheter. Den empatiska förmågan utvecklas speciellt underandra levnadsåret när barnet också utvecklar sitt språk och sin lek. Barnet har sitt eget sätt att visa medkänsla till exempel genom att erbjuda sin napp till någon som är ledsen, blåsa på ett sår eller låtsasgråta när barnet ser någon som är ledsen i en bilderbok. Barn i 3-4 årsåldern kan bli mycket omtänksamma och empatiska En god miljö där barnet bemöts med respekt. och inlevelse gynnar denna förmåga. Om den vuxne är lyhörd för barnets behov kan barnet känna sig säker på att det får vad det behöver. Då är det lättare att vara generös och dela med sig till andra. Även leken har stor betydelse för att barnet ska få möjlighet att öva sig i att ta hand om andra och pröva att leva sig in i olika roller. Att träna empati i alla vardagliga situationer är naturligtvis det bästa och det mest naturliga.
Social kompetens handlar om en individs förmåga att samspela med andra personer. Att fungera väl i olika sociala situationer och olika sociala grupper
|
